Guatemala, El Salvador och Nicaragua

En tid har gått sedan sist vi hann skriva. Vi har varit mycket på resande fot. Eftersom vi stannade längre än vi förutspått i Mexiko, fick resan genom Centralamerika bli mer komprimerad.

Sista dagen i Caye Caulker, Belize, var riktigt bra. Vi åkte ut en bit från kusten och snorklade bland en massa läskiga hajar och stingrockor.
“Yes, of course they can kill you! Don't be shy, just jump in and say hello!“ sa guiden. Tydligen attackerar de bara när de är hotade till livet. Men ändå! En kille hade glömt sina simfötter, och en haj började gnaga på hans tår.

Vi funderade på att helt skippa att åka till Guatemala, eftersom jag har anhöriga som råkat ut för beväpnat rån och pistolskott i ryggen där. Men vi kom fram till att det var säkrare att ta den vägen än att åka via San Pedro Sula i Honduras, där mordfrekvensen är bland de högsta i världen! Tyvärr slapp vi inte helt undan kriminaliteten, då en tll synes helt vanlig turistbyrå i Flores, Guatemala, sålde oss en falsk bussbiljett mellan Guatemala City och Managua, Nicaragua. Det var en del pengar i sjön. Och vi kunde inget göra eftersom de såg till att vi var i en annan del av landet när vi upptäckte det. Vi hann i alla fall besöka en marknad i Guatemala City, med vackra tyger i massa olika färger. Flores verkade också vara en väldigt mysig stad, så det var synd att vi inte hann vara där längre. Men lite skönt att åka vidare eftersom det kändes lite allmänt otryggt efter vad vi upplevt. Det var bara att boka en ny biljett mot El Salvador, där vi övernattade i huvudstaden San Salvador, en ganska modern stad som vi första intrycket liknar en amerikansk stad, och är omgiven av höga berg.

Bussresorna har varit av varierande kvalitet. Vi har rankat topp tre sämsta busstoaletterna:
1. Gick ej att öppna, man fick hålla sig hela natten
2. När man satte på vattenkranen duschades hela rummet, inklusive en själv
3. Temperatur 45 grader, ungefär som en ångbastu av kiss

Resan fortsatte, genom Honduras och till Nicaragua. Vi tog oss till staden Granada, en kolonialstad med hus i regnbågens alla färger. Sedan vidare mot vulkanön Isla de Ometepe som ligger i den stora sjön Lago de Nicaragua. Vi bodde på ett enkelt men charmigt hostel i en liten by vid kanten av vattnet. Det kändes lantligt och inte så turistigt. Ön består av två vulkaner. Vi besteg den mindre, icke aktiva, som är 1300 m hög. Det var en ordentlig vandring, fyra timmar upp och fyra timmar ner, genom fuktig regnskog, lera och trädklättring med leriga skor. Jag råkade nästan snubbla över en av världens farligaste ormar, och hela patrullen blev ganska paranoida efter det. Som tur var blev den rädd och stack in i skogen.

Julafton firades på en buss mellan Nicaragua och Costa Rica, men vi hann i alla fall med en rom och cola när vi kom fram, på en ensam öppen rockbar i ett annars ganska ödsligt San Jose.